{"id":40602,"date":"2022-12-06T06:00:22","date_gmt":"2022-12-06T05:00:22","guid":{"rendered":"https:\/\/neocatechumenaleiter.org\/interventioner-vid-oppningsakten-for-saligforklaringsprocessen-av-carmen-hernandez\/"},"modified":"2025-04-24T12:10:40","modified_gmt":"2025-04-24T11:10:40","slug":"interventioner-vid-oppningsakten-for-saligforklaringsprocessen-av-carmen-hernandez","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/neocatechumenaleiter.org\/sv\/interventioner-vid-oppningsakten-for-saligforklaringsprocessen-av-carmen-hernandez\/","title":{"rendered":"Interventioner vid \u00f6ppningsakten f\u00f6r saligf\u00f6rklaringsprocessen av Carmen Hern\u00e1ndez"},"content":{"rendered":"
\n
\"Neokatekumenala<\/figure><\/div>\n
<\/div>\n\n
<\/div>\n\n

Intervention av Kiko Arg\u00fcello<\/h4>\n\n
<\/div>\n\n

God eftermiddag, allihopa,<\/p>\n\n

H\u00e4lsningar till Herr Carlos Osoro, kardinal- och \u00e4rkebiskop i Madrid.<\/p>\n\n

Kardinal Herr Antonio Mar\u00eda Rouco, \u00e4rkebiskop emeritus av Madrid.<\/p>\n\n

Kardinal Paolo Romeo, \u00e4rkebiskop emeritus av Palermo.<\/p>\n\n

Till de \u00e4rkebiskopar, biskopar och biskopsvikarier som \u00e4r n\u00e4rvarande h\u00e4r. <\/p>\n

\n
\"Neokatekumenal
Font: archimadrid.es – Luis Mill\u00e1n<\/figcaption><\/figure><\/div>\n

Till Generalmodern f\u00f6r Jesu Kristi Mission\u00e4rssystrar och hennes r\u00e5dgivare: vilken gl\u00e4dje er n\u00e4rvaro vid detta evenemang ger oss, systrar!<\/p>\n\n

Till Universitetets Rektor, Herr Daniel Sada, Fakulteternas Dekaner och professorer.<\/p>\n\n

Till de neokatekumenala gemenskaper som Carmen och jag har kateketerat i Madrid, Zamora, Barcelona, Rom, Florens, Ivrea och Paris.<\/p>\n\n

Till de vandrande kateketerna, till rektorerna och utbildarna vid Redemptoris Mater-pr\u00e4stseminarierna, till pr\u00e4sterna och till alla er som \u00e4r n\u00e4rvarande h\u00e4r. Jag s\u00e4nder en k\u00e4rleksfull h\u00e4lsning till de m\u00e5nga br\u00f6der och systrar av Vandringen som f\u00f6ljer evenemanget p\u00e5 internet.<\/p>\n\n

Vi \u00e4r tacksamma f\u00f6r de m\u00e5nga brev vi har f\u00e5tt fr\u00e5n \u00e4rkebiskopar och biskopar fr\u00e5n de fem kontinenterna som, utan att kunna n\u00e4rvara vid detta evenemang, delar sin gl\u00e4dje med v\u00e5ra br\u00f6der och systrar i Vandringen och f\u00f6renar sig med oss i sina b\u00f6ner.<\/p>\n\n

Jag skulle vilja l\u00e4sa n\u00e5gra ord fr\u00e5n kardinal Farrell, Prefekt f\u00f6r Dikasteriet f\u00f6r Lekm\u00e4n, Familj och Liv, som ocks\u00e5 har skickat ett brev till oss:<\/p>\n\n

K\u00e4ra Kiko, P. Mario y Mar\u00eda Ascensi\u00f3n,<\/p>\n\n

Tack f\u00f6r att ni har bjudit in mig att delta i den officiella \u00d6ppningsceremonin f\u00f6r Carmen Hern\u00e1ndez salig- och helgonf\u00f6rklaring, som om Gud vill kommer att \u00e4ga rum vid Francisco de Vitoria-Universitetet i Madrid.<\/p>\n\n

<\/div>\n\n
\n
\"Neokatekumenal<\/figure>\n\n\n
\"\"<\/figure><\/figure>\n\n
<\/div>\n\n

Det gl\u00e4der mig att veta att beg\u00e4ran om att \u00f6ppna processen f\u00f6r Carmens helgonf\u00f6rklaring har godk\u00e4nts och jag ansluter mig till er gl\u00e4dje och er tacks\u00e4gelse till Herren. Tyv\u00e4rr kan jag inte vara med er i Madrid den dagen p\u00e5 grund av \u00e5taganden som redan \u00e4r inbokade i min kalender f\u00f6r den perioden.<\/p>\n\n

Jag f\u00f6rs\u00e4krar er i alla fall om att jag minns detta inf\u00f6r Herren, s\u00e5 att Carmens liv, hennes trosvittnesb\u00f6rd och hennes h\u00e4ngivenhet till slutet f\u00f6r att f\u00f6ra ut evangeliet \u00f6verallt, kan forts\u00e4tta att vara en referensmodell f\u00f6r er alla och f\u00f6r hela Kyrkan.<\/p>\n\n

Med f\u00f6rnyad tacksamhet till er och med f\u00f6rhoppning om att det kan finnas andra tillf\u00e4llen f\u00f6r oss att tr\u00e4ffas, h\u00e4lsar jag er hj\u00e4rtligt i Herren.<\/p>\n\n

Kardinal Kevin Farrell. Prefekt f\u00f6r Dikasteriet f\u00f6r Lekm\u00e4n, Familj och Liv.<\/h6>\n\n
<\/div>\n\n

Jag \u00e4r personligen mycket glad \u00f6ver att den h\u00e4r dagen har kommit d\u00e5 Kyrkan inleder stiftsfasen i Carmen Hern\u00e1ndez salig- och helgonf\u00f6rklaringsprocess. Jag tackar Kardinal Carlos Osoro, \u00c4rkebiskop av Madrid, f\u00f6r att ha initierat unders\u00f6kningen av Carmens liv, dygder och rykte om helighet.<\/p>\n\n

Herren har f\u00f6renat Carmen och mig under 52 \u00e5r i en underbar evangelisationsmission – som b\u00f6rjade i detta stift i Madrid – som en frukt av Konciliet.<\/p>\n\n

\n
\"Neokatekumenal<\/figure>\n\n\n
\"Neokatekumenal<\/figure>\n\n\n
\"Neokatekumenal<\/figure>
archimaddrid.es – Luis Mill\u00e1n<\/figcaption><\/figure>\n\n
<\/div>\n\n

Jag tycker att det \u00e4r en lycklig slump att \u00f6ppnandet av Processen sammanfaller exakt med det \u00e5r d\u00e5 60-\u00e5rsdagen av Andra Vatikankonciliets invigning firas, eftersom Carmen gav sitt liv f\u00f6r att f\u00f6ra ut Konciliet till f\u00f6rsamlingarna genom en kristen initiation i biskoparnas tj\u00e4nst, kallad den Neokatekumenala Vandringen.<\/p>\n\n

Det \u00e4r f\u00f6rbluffande att se denna historia med fakta och m\u00e4nniskor; ett arbete som inte g\u00f6rs vid ett skrivbord utan genom den Helige Andes verkan. Det som utarbetades i skrift vid Andra Vatikankonciliet s\u00e5g vi f\u00f6rverkligas med de fattiga i barackerna i Palomeras genom den Helige Andes verk. D\u00e4r s\u00e5g vi Herren framtr\u00e4da och skapa f\u00f6rl\u00e5telse, k\u00e4rlek, gemenskap, kristen gemenskap! B\u00e5de Carmen och jag har varit vittnen till Guds n\u00e4rvaro i evangelisationen, vittnen till Guds handling i Andra Vatikankonciliets Kyrka. Vi hade inga f\u00f6rutfattade planer eller id\u00e9er. I mer \u00e4n 50 \u00e5r har vi kunnat vittna om att Gud \u00e4r levande i sin kyrka.<\/p>\n\n

Carmen, som f\u00f6ljde i den helige Franciskus Xaviers fotsp\u00e5r (vars h\u00f6gtid vi firade i g\u00e5r), t\u00e4nkte aldrig stanna i Spanien, eftersom det var som ett misslyckande f\u00f6r hennes missionsideal. Men Gud ville att vi skulle m\u00f6tas i Madrid, i barackerna i Palomeras Altas. Vi tr\u00e4ffades 1964, n\u00e4r hon \u00e5terv\u00e4nde fr\u00e5n sin historiska pilgrimsf\u00e4rd till det Heliga Landet. Jag hade \u00e5kt f\u00f6r att bo i ett barack med de fattiga i Palomeras.<\/p>\n\n

D\u00e4r l\u00e4rde Carmen k\u00e4nna br\u00f6derna som tr\u00e4ffades i min barack och blev mycket imponerad av deras gensvar p\u00e5 Guds Ord. Hon best\u00e4mde sig f\u00f6r att stanna hos oss och vi byggde en barack \u00e5t henne.<\/p>\n\n

\n
\"Neokatekumenal<\/figure>\n\n\n
\"Neokatekumenal<\/figure><\/figure>\n\n
<\/div>\n\n

Carmen s\u00e5g Jesus Kristus n\u00e4rvaro, som kommer f\u00f6r att fr\u00e4lsa syndare, f\u00f6r att fullborda P\u00e5skmysteriet och f\u00f6r att skapa gemenskap bland de fattiga: Jesus Kristus gav sig sj\u00e4lv som en fri k\u00e4rlek till varje m\u00e4nniska.<\/p>\n\n

Allt detta som Gud till\u00e4t, hennes n\u00e4rvaro i Palomeras, var som en odlad mark som Gud hade f\u00f6rberett f\u00f6r att placeras i Kyrkan. Det som Gud l\u00e4t oss uppleva mitt i en fattig v\u00e4rld hade den Helige Ande f\u00f6rberett f\u00f6r sin Kyrka.<\/p>\n

\n
\"\"<\/figure><\/div>\n

Det var den f\u00f6rsynta n\u00e4rvaron av \u00c4rkebiskopen av Madrid i barackerna som avgjorde Carmens definitiva samarbete med mig. Om det inte hade varit f\u00f6r H. Casimiro Morcillo skulle vi inte ha \u00e5kt till f\u00f6rsamlingarna. Han var ocks\u00e5 den som \u00f6ppnade d\u00f6rrarna f\u00f6r oss i Italien. Carmen s\u00e5g i \u00c4rkebiskopen Kyrkans n\u00e4rvaro och \u00e4ndrade helt sin attityd gentemot mig. Med Morcillos n\u00e4rvaro s\u00e5g hon det l\u00f6fte som Gud hade gett henne i Israel g\u00e5 i uppfyllelse.<\/p>\n\n

N\u00e4r Carmen var i Israel undrade hon ofta \u00f6ver sin mission i Kyrkan och t\u00e4nkte att hon var tvungen att grunda en mission\u00e4rskongregation. I Ein Karen fick hon den absoluta vissheten, som en vision, att Gud ville att hon skulle g\u00f6ra n\u00e5got f\u00f6r den universella Kyrkan, och att det inte handlade om att grunda en kongregation.<\/p>\n\n

Jag ber\u00e4ttar detta f\u00f6r att ni ska kunna se samarbetet mellan Carmen och mig som ett av Herrens stora mysterier.<\/p>\n\n

Det var mycket sv\u00e5rt f\u00f6r mig att acceptera Carmen, tills Herren inom mig sa att Carmen var en stor n\u00e5d, att det fanns n\u00e5gon bredvid mig som st\u00e4ndigt skulle ber\u00e4tta sanningen f\u00f6r mig, att Gud hade f\u00f6rt henne med en mission. S\u00e5 jag accepterade Carmen i tro som n\u00e5gon som s\u00e4nts av Herren. Jag led tills jag ins\u00e5g att hon kom fr\u00e5n Gud, och fr\u00e5n den dagen var hon en n\u00e5d f\u00f6r mig.<\/p>\n\n

Carmen har varit underbar! En extraordin\u00e4r kvinna som har gjort mycket gott, inte bara f\u00f6r br\u00f6derna och systrarna i den Neokatekumenala Vandringen utan f\u00f6r hela Kyrkan.<\/p>\n

\n
\"Neokatekumenal
Carmen Hern\u00e1ndez vid den Heliga Graven<\/figcaption><\/figure><\/div>\n

Carmen, vilken underbar kvinna! Med en m\u00e4sterlig genialitet av frihet och k\u00e4rlek till Kyrkan. Hon smickrade mig aldrig, hon sa alltid sanningen. Hon kunde st\u00e5 bakom mig, alltid vid min sida, f\u00f6r att hj\u00e4lpa mig. Hon s\u00f6kte aldrig uppm\u00e4rksamhet, hon s\u00f6kte aldrig rampljuset. Hon var klart medveten om att den mission som Gud hade gett henne var att st\u00f6dja, f\u00f6rsvara och tillr\u00e4ttavisa mig, f\u00f6r den Neokatekumenala Vandringens b\u00e4sta.<\/p>\n\n

Av k\u00e4rlek till Kyrkan och till sina br\u00f6der och systrar stannade hon hos mig i 52 \u00e5r, \u00e4ven om det var sv\u00e5rt f\u00f6r henne ibland, men Carmen brydde sig bara om att g\u00f6ra Guds vilja, som hon s\u00e5g var att vara med mig i denna kristna initiering som \u00e4r den Neokatekumenala Vandringen.<\/p>\n\n

En exceptionell kvinna, verkligen, med en enorm generositet, hon f\u00f6rnekade sig sj\u00e4lv f\u00f6r att upph\u00f6ja mig, trots r\u00e4ttelserna, men hon var alltid bakom mig och st\u00f6dde mig.<\/p>\n\n

Hon var ett exempel p\u00e5 frikostighet, uppriktighet och talade fritt till alla; hon talade sanning till br\u00f6derna och systrarna i kommuniteterna. Och n\u00e4r en broder eller en syster var vilse, ropade hon p\u00e5 denne och s\u00f6kte upp den, som ett vilsekommet f\u00e5r, med k\u00e4rlek.<\/p>\n\n

Hon var en extraordin\u00e4r kvinna, en sann profet, en sann mission\u00e4r, som levde tron p\u00e5 ett heroiskt s\u00e4tt, en exceptionell kvinna, mycket viktig f\u00f6r Kyrkan, alltid i b\u00f6n, f\u00f6r\u00e4lskad i Kristus, Skriften och P\u00e5sken, och med en ovillkorlig k\u00e4rlek till P\u00e5ven och Kyrkan. <\/p>\n

\n
\"Neokatekumenal<\/figure><\/div>\n

Tillsammans \u00e4r vi initiativtagare till en karisma som Herren har inspirerat till hj\u00e4lp f\u00f6r sin Kyrka. P\u00e5ven Franciskus ord vid femtio\u00e5rsjubileet av Neokatekumenal Vandring \u00e5r 2018, n\u00e4r han sade i Tor Vergata: ’Ni \u00e4r en g\u00e5va fr\u00e5n den Helige Ande till Kyrkan’, bekr\u00e4ftar Carmens innerligaste \u00f6nskan: att det skulle bli tydligt att det \u00e4r Gud som verkar i Vandringen, att det \u00e4r ett verk av den Helige Ande i Kyrkan, och att det \u00e4r Han sj\u00e4lv som har kallat oss att vara dess initiativtagare.<\/p>\n\n

Vid den senaste audiensen som han gav oss i \u00e5r till det Internationella Teamet f\u00f6r Neokatekumenal Vandring, uttryckte p\u00e5ven Franciskus sin gl\u00e4dje \u00f6ver inledningen av \u00f6ppnandet av helgonf\u00f6rklaringsprocessen.<\/p>\n\n

Jag \u00f6nskar att Kyrkan, i denna kanoniseringsprocess som nu inleds, unders\u00f6ker hennes liv, som ofta var ett korsf\u00e4st liv, tyst och lidande, som \u201di en m\u00f6rk natt\u201d; jag \u00f6nskar ocks\u00e5 att hennes dygder kommer fram i ljuset, m\u00e5nga av dem dolda, m\u00e5nga av dem heroiska. M\u00e5 Kyrkan urskilja dem.<\/p>\n\n

Jag tackar Gud f\u00f6r att jag fick l\u00e4ra k\u00e4nna henne och f\u00f6r att jag fick arbeta med henne i ”Evangeliets h\u00e5rda arbete”, som Paulus s\u00e4ger.<\/p>\n\n

Carmen! Vilken fantastisk kvinna med en enast\u00e5ende tro! Vilken stor k\u00e4rlek hon hade till Kristus och hans Kyrka!<\/p>\n\n

Tack.<\/p>\n\n

<\/div>\n
\n
\"Neokatekumenal
Font: archimadrid.es – Luis Mill\u00e1n<\/figcaption><\/figure><\/div>\n
<\/div>\n\n

L\u00e5t oss nu lyssna p\u00e5 evangeliet.<\/p>\n\n

I kv\u00e4ll skulle vi vilja presentera ett fragment av Evangeliet som djupt ber\u00f6rde Carmen: F\u00f6rvandlingen, som \u00e4r det underbara och imponerande \u00f6det i m\u00e4nsklighetens historia, och som redan har f\u00f6rverkligats av Jungfru Maria, som \u00e4r bilden inte bara av Kyrkan utan av hela m\u00e4nskligheten.<\/p>\n\n

F\u00f6rvandlingen kommer att leda denna m\u00e4nniska som Jesus Kristus har antagit till fullst\u00e4ndig gudomligg\u00f6relse. Det \u00e4r en upph\u00f6jelse till himlens h\u00e4rlighet, till Himmelsf\u00e4rden. Och det kan vi uppleva h\u00e4r, eftersom vi kristna f\u00f6rvandlas dag f\u00f6r dag genom dopet; \u00e4ven om denna kropp faller s\u00f6nder, f\u00f6rvandlas vi i Jesu Kristi ansikte. Detta \u00e4r den kristna tro som ger ljus \u00e5t historien, \u00e5t m\u00e4nsklighetens framtid: F\u00f6rvandlingen.<\/p>\n\n

Evangeliets proklamation: Mark 9:2-8<\/p>\n

\n
\"Neokatekumenala<\/figure><\/div>\n
<\/div>\n\n
\n\n
<\/div>\n\n

Inl\u00e4gg av postulatorn f\u00f6r processen, Carlos Metola<\/h4>\n\n
<\/div>\n\n

Till Hans Eminens och H\u00f6gv\u00f6rdighet Mons. Carlos Osoro Sierra, Kardinal-\u00c4rkebiskop av Madrid.<\/p>\n\n

Madrid, den 20 juli 2021. Profeten Elias festdag.<\/p>\n\n

\u201cLiksom himlen \u00e4r h\u00f6gt \u00f6ver jorden, s\u00e5 \u00e4r mina v\u00e4gar h\u00f6gt \u00f6ver era v\u00e4gar\u201d (Jes 55:9)<\/em><\/h6>\n\n
<\/div>\n\n

Undertecknad, D. Carlos Metola G\u00f3mez, lagligt utn\u00e4mnd till diocesansk postulator av Neokatekumenal Vandring, Stiftelsen Familj av Nasaret f\u00f6r Itinerant Evangelisering i Madrid och Stiftelsen Familj av Nasaret f\u00f6r Itinerant Evangelisering i Rom, akt\u00f6rer i processen f\u00f6r saligf\u00f6rklaring och kanonisering av Guds tj\u00e4narinna.<\/p>\n\n

MAR\u00cdA DEL CARMEN HERN\u00c1NDEZ BARRERA, lekmanna kateket<\/h5>\n\n
ANS\u00d6KER TILL Er Eminens, i namn av de akt\u00f6rande parterna, och i enlighet med den Apostoliska Konstitutionen Divinus perfectionis Magister<\/em>, Normae Servandae in Inquisitionibus ab Episcopis Faciendis in Causis Sanctorum<\/em>, samt Instruktionen Sanctorum Mater<\/em> om det diocesanska eller eparkiella inledande f\u00f6rfarandet i helgonprocesser,<\/h6>\n\n
V\u00c4NLIGEN inled den diocesanska instruktionen f\u00f6r den refererade processen i Er \u00c4rkestift i Madrid.<\/h6>\n\n
<\/div>\n
\n
\"\"
archimadrid.es – Luis Mill\u00e1n<\/figcaption><\/figure><\/div>\n
<\/div>\n\n

Kallelse till Andra Vatikankonciliet av p\u00e5ven Helige Johannes XXIII genom konstitutionen Humanae Salutis<\/em> sade profetiskt: ”Kyrkan bevittnar idag en allvarlig kris f\u00f6r m\u00e4nskligheten. En ny ordning h\u00e5ller p\u00e5 att formas, och Kyrkan st\u00e5r inf\u00f6r enorma uppgifter, som i de mest tragiska perioderna av historien. F\u00f6r vad som kr\u00e4vs av Kyrkan idag \u00e4r att inge i m\u00e4nniskans nuvarande \u00e5dror den eviga, livskraftiga och gudomliga dygden fr\u00e5n Evangeliet”.\u00a0[1]<\/p>\n\n

En av de m\u00e5nga frukterna fr\u00e5n Andra Vatikankonciliet \u00e4r Neokatekumenal Vandring, som p\u00e5ven Helige Paulus VI sade: ”Se, h\u00e4r \u00e4r frukterna av Konciliet! Ni g\u00f6r efter dopet det som den tidiga Kyrkan gjorde tidigare: om det \u00e4r f\u00f6re eller efter spelar ingen roll. Det viktiga \u00e4r att ni s\u00f6ker \u00e4ktheten, fullheten, konsekvensen och uppriktigheten i det kristna livet”. [2]<\/p>\n\n

\u00c4ven p\u00e5ven Helige Johannes Paulus II skrev i brevet Ogniqualvolta<\/em>: ”Jag erk\u00e4nner Neokatekumenal Vandring som en giltig katolsk form av utbildning f\u00f6r samh\u00e4llet och f\u00f6r dagens tider”, och ”Jag \u00f6nskar d\u00e4rf\u00f6r innerligt att br\u00f6derna i biskops\u00e4mbetet v\u00e4rderar och hj\u00e4lper \u2013 tillsammans med sina pr\u00e4ster \u2013 detta verk f\u00f6r den nya evangeliseringen”. [3]<\/p>\n\n

Jag har velat b\u00f6rja med att citera dessa tre k\u00e4ra heliga p\u00e5var, f\u00f6r den enorma k\u00e4rlek som Guds tj\u00e4narinna Mar\u00eda del Carmen Hern\u00e1ndez Barrera under hela sitt liv har haft f\u00f6r Kyrkan och dess synliga huvud, p\u00e5ven. Hon, tillsammans med Kiko Arg\u00fcello, har varit initiativtagare till Neokatekumenal Vandring, som, som vi har p\u00e5pekat, \u00e4r en av frukterna av detta Andra Vatikankoncil. Carmen Hern\u00e1ndez \u00e4gnade alla sina krafter under 52 \u00e5r \u00e5t den oavbrutna tj\u00e4nsten f\u00f6r det vandrande Evangeliets f\u00f6rkunnelse och att vara ett verktyg, som ”den odugliga tj\u00e4narinnan” [4] f\u00f6r Kristus i f\u00f6rnyelsen av Hans Kyrka.<\/p>\n\n

Mar\u00eda del Carmen Hern\u00e1ndez Barrera f\u00f6ddes i \u00d3lvega, provinsen Soria, den 24 november 1930, i en katolsk familj med nio barn; hon var den femte, och redan som liten ville hon bli mission\u00e4r, en kallelse som f\u00f6ddes och n\u00e4rdes varje g\u00e5ng de jesuitiska mission\u00e4rerna fr\u00e5n Tudela (Navarra) kom till hennes skola f\u00f6r att h\u00e5lla f\u00f6rel\u00e4sningar om missionerna. Exemplet fr\u00e5n St. Fransiskus Xavier pr\u00e4glade henne djupt f\u00f6r hela livet.<\/p>\n\n

\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n

Sedan t\u00e4nkte hon att efterf\u00f6ljelsen av Kristus inte gick genom att ut\u00f6va sin karri\u00e4r inom kemi (som hon avslutade med lysande resultat) och d\u00e4rmed f\u00f6lja den mycket lovande livsv\u00e4g som hennes far hade stakat ut f\u00f6r henne inom den v\u00e4xande familje\u00e4gda risindustrin, utan genom att tr\u00e4da in i Institutet f\u00f6r Jesu Kristi Mission\u00e4rer, grundat av M. Mar\u00eda Camino Sanz Orrio med ov\u00e4rderlig hj\u00e4lp av d\u00e5varande \u00e4rkebiskopen av Pamplona, D. Marcelino Olaechea. S\u00e5 gjorde hon \u00e5r 1954. Under de \u00e5tta \u00e5r som Carmen tillbringade hos mission\u00e4rerna fick hon en utm\u00e4rkt andlig, gemenskapslivs- och apostolisk utbildning. N\u00e4r man l\u00e4ser hennes anteckningsb\u00f6cker och samvetsanteckningar fr\u00e5n dessa \u00e5r \u00e4r det sl\u00e5ende hur mycket k\u00e4rlek till Jesus hon uttrycker. Den fras hon upprepar mest \u00e4r: ”Min Jesus, jag \u00e4lskar dig!” Likas\u00e5 \u00e4r de m\u00e5nga mycket djupa, ”n\u00e4stan mystiska”, andliga erfarenheterna och de heroiska uppoffringarna, genom vilka Herren ledde henne, imponerande. Mellan 1957 och 1960 studerade hon religionsvetenskap vid Institutet Sedes Sapientiae i Valencia, med enast\u00e5ende professorer som hon ofta n\u00e4mnde. Hennes betyg var lysande, och hon skrev en avhandling med betyget Summa cum laude<\/em> om ”B\u00f6nens n\u00f6dv\u00e4ndighet i Pius XII:s t\u00e4nkande”. Allt detta ing\u00f6t i henne en enorm k\u00e4rlek till den liturgiska b\u00f6nen, till eukaristin och till den Heliga Skrift, som levande och n\u00f6dv\u00e4ndiga n\u00e4rvaron av Kristus i hennes dagliga liv.<\/p> \n \n<\/div>
<\/div>
<\/div>
<\/div>
<\/div>
<\/div>
<\/div>
<\/div>
<\/article><\/div>
<\/div>
<\/div>
<\/div><\/p>\n\n

\n
\"Neokatekumenal<\/figure>\n\n\n
\"Neokatekumenal<\/figure>
Bilder archimadrid.es – Luis Mill\u00e1n<\/figcaption><\/figure>\n\n
<\/div>\n\n

N\u00e4r allt verkade peka mot en avresa till missionerna i Indien, efter att ha tillbringat ett och ett halvt \u00e5r i London \u2013 som var brukligt i hennes institut \u2013 f\u00f6r att l\u00e4ra sig engelska och avsluta sin missionsf\u00f6rberedelse, drabbades Carmen Hern\u00e1ndez av det hon sj\u00e4lv kallade en ”luftburen avvikelse” p\u00e5 sin v\u00e4g att tj\u00e4na Gud: hennes \u00f6verordnade b\u00f6rjade tvivla p\u00e5 hennes l\u00e4mplighet f\u00f6r att avl\u00e4gga de eviga l\u00f6ftena och l\u00e4t henne \u00e5terv\u00e4nda till Spanien. Det blev \u00e5tta m\u00e5naders v\u00e4ntan, som Carmen tillbringade i en av mission\u00e4rernas hus i Barcelona. Under denna tid f\u00f6rde Herren henne genom en mycket djup ”kenosis”<\/em>, d\u00e4r hela hennes dr\u00f6m om att bli mission\u00e4r tycktes uppl\u00f6sas. Hon beskriver Barcelona som sin egen Moria berg, d\u00e4r hon var tvungen att offra sin ”Isak” \u2013 sitt livsprojekt. Det som gav henne tr\u00f6st var att bes\u00f6ka Mar\u00e9smuseet, d\u00e4r ”det finns m\u00e5nga romanska krucifix som visar Kristus regerande p\u00e5 korset” \u2013 inte med t\u00f6rnekronan, utan med Kungakronan. Dessa bilder kallade henne att stanna kvar i lidandet, p\u00e5 korset, eftersom det var s\u00e5 Jesus Kristus gjorde.<\/p><\/p>\n\n

Men framf\u00f6r allt, i detta ”Getsemane”, framtr\u00e4dde som en tr\u00f6stande \u00e4ngel fader Pedro Farn\u00e9s, den store liturgikern. Han f\u00f6rmedlade till henne hela den liturgiska f\u00f6rnyelsen, som vid den tiden just hade b\u00f6rjat, med \u00e5teruppt\u00e4ckten av P\u00e5skvakan och Eukaristins kraft. Men det var inte p\u00e5 ett teoretiskt s\u00e4tt, utan ”in i hennes eget k\u00f6tt” genom de omst\u00e4ndigheter av ”lidande och d\u00f6d” som hon genomgick.
F\u00f6r om hon inte blev antagen till de eviga l\u00f6ftena \u2013 vart skulle hon d\u00e5 ta v\u00e4gen? Vilken var hennes plats i Kyrkan? En sak var hon dock s\u00e4ker p\u00e5: Herren kallade henne att vara mission\u00e4r! Hon hade l\u00e4mnat allt f\u00f6r Honom och f\u00f6r Hans Kyrka!
Hon l\u00e4rde sig att ”Memorialet av Jesu Kristi D\u00f6d och Uppst\u00e5ndelse” blir n\u00e4rvarande i Eukaristin och att man existentiellt deltar i det genom att d\u00f6 och uppst\u00e5 med Honom.<\/p>\n\n

N\u00e4r det bekr\u00e4ftades att hon inte skulle bli antagen till de eviga l\u00f6ftena den 28 augusti 1962, f\u00f6rdjupades hennes existentiella os\u00e4kerhet. En liten d\u00f6rr \u00f6ppnades dock n\u00e4r biskopen av Oruro i Bolivia, Mons. Jorge Manrique, bj\u00f6d in henne till sin stift f\u00f6r att arbeta bland de fattiga gruvarbetarna. Men hon k\u00e4nde en stark l\u00e4ngtan att resa till det Heliga Landet, ”det femte evangeliet”, och att f\u00e5 uppleva jorden d\u00e4r hennes \u00e4lskade Jesus hade vandrat. Med mycket begr\u00e4nsade resurser begav hon sig p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till de Heliga Platserna tillsammans med en ung irl\u00e4ndska som hon hade l\u00e4rt k\u00e4nna i London. De tv\u00e5 reste genom Israel, ofta till fots, och l\u00e4ste Skriften p\u00e5 de platser d\u00e4r h\u00e4ndelserna hade \u00e4gt rum. F\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja sig st\u00e4dade de hus, b\u00e5de hos judar och araber. I det Heliga Landet st\u00e4lldes Carmen inf\u00f6r en stor frestelse: hon blev erbjuden arbete vid Israels Teknologiska Institut, Technion, i Haifa, inom ett forskningsprojekt i kemi. Det var en m\u00f6jlighet hon hade kunnat acceptera, men hon avstod eftersom Guds kallelse var starkare. M\u00e5nga eftermiddagar tillbringade hon vid Klippan av Petrus Primat, d\u00e4r Jesu r\u00f6st ekade: ”\u00c4lskar du mig?” Och Carmen svarade ja, samtidigt som hon fr\u00e5gade Herren: ”Vilken \u00e4r min plats i Kyrkan?” I augusti 1964 \u00e5terv\u00e4nde hon till Spanien och bosatte sig i Palomeras Bajas, ett slumomr\u00e5de i Madrids utkant. D\u00e4r hade Gud redan f\u00f6rberett m\u00f6tet med Kiko Arg\u00fcello, genom en av Carmens systrar som k\u00e4nde honom. En Oda fr\u00e5n Salomo s\u00e4ger att Gud har ett ”outs\u00e4gligt konstverk” [5] f\u00f6r varje person, och s\u00e5 var det med Carmen Hern\u00e1ndez. Hennes oemotst\u00e5ndliga kallelse till evangelisation, st\u00f6dd av hennes djupa teologiska, andliga och liturgiska bildning, f\u00f6renades med det uppdrag som Gud hade gett Kiko Arg\u00fcello: att g\u00f6ra Kristi lidande n\u00e4rvarande bland de fattigaste och att samla och forma sm\u00e5 gemenskaper. Just honom hade Jungfru Maria uppenbarat sig f\u00f6r fem \u00e5r tidigare, den 8 december 1959, och sagt: ”Det beh\u00f6vs kristna gemenskaper som den Heliga Familjen i Nasaret, som lever i \u00f6dmjukhet, enkelhet och lovs\u00e5ng \u2013 den andre \u00e4r Kristus.” Ur denna f\u00f6rening av deras uppdrag f\u00f6ddes Neokatekumenal Vandring, fr\u00e5n b\u00f6rjan underst\u00f6dd av d\u00e5varande \u00e4rkebiskopen av Madrid, D. Casimiro Morcillo.<\/p>\n

\n
\"Neokatekumenal<\/figure><\/div>\n
<\/div>\n\n

I denne Neokatekumenal Vandring bidrog Carmen Hern\u00e1ndez med teologin, intuitionen, forskningen och studiet, medan Kiko f\u00f6rverkligade och ”arkitekturerade” en teologisk-kateketisk och moralisk syntes. Detta tilltalade de mest marginaliserade, de som levde i barackerna, och samtidigt kunde det \u00e5teruppliva tron hos de troende i f\u00f6rsamlingarna \u2013 en tro som var inpr\u00e4glad genom dopet i barndomen men som ofta inte hade mognat till en vuxen tro.
Idag, efter att detta fr\u00f6 som s\u00e5ddes i barackerna har spridits genom Kiko och Carmen och genom tusentals katekumener som de har utbildat, finns Neokatekumenal Vandring i \u00f6ver 130 l\u00e4nder. Det omfattar 21 066 gemenskaper v\u00e4rlden \u00f6ver, med en och en halv miljon br\u00f6der i 6 800 f\u00f6rsamlingar.
Kiko och Carmen, alltid \u00e5tf\u00f6ljda av en presbyter, bildade ett kringresande evangelisationsteam och har under 52 \u00e5r varit st\u00e4ndigt engagerade i att sprida evangeliet i m\u00e5nga l\u00e4nder. Carmen brukade s\u00e4ga: ”Detta \u00e4r inte v\u00e5rt verk, det \u00e4r Gud som f\u00f6r det fram\u00e5t.” Initiativtagarna till Vandringen har, i mer \u00e4n femtio \u00e5r, liksom Paulus, burit p\u00e5 en ”omsorg om alla f\u00f6rsamlingar” [6]: sv\u00e5righeter, motg\u00e5ngar, lidanden, st\u00e4ndiga resor, m\u00f6ten, samlingar, s\u00f6mnl\u00f6sa n\u00e4tter \u2013 utan l\u00f6n eller ekonomisk trygghet, levande av allmosor. Vi har \u00f6vertygelsen, \u00e4ven om den fortfarande \u00e4r subjektiv i v\u00e4ntan p\u00e5 Kyrkans slutgiltiga dom, att Carmen har levt dessa \u00e5r i en evangeliserande verksamhet med heroisk dygd, utan att ha ”n\u00e5gon plats d\u00e4r hon kunde vila sitt huvud”. [7] Naturligtvis var denna Evangelief\u00f6rkunnelse ocks\u00e5 fylld av gl\u00e4dje och tr\u00f6st, n\u00e4r hon s\u00e5g Herrens kraft och handlande: ”Jag \u00e4r med er alla dagar, till tidens slut.” [8].<\/p>\n\n

Intressant nog, mitt i denna virvelvind av evangelisation, antecknar Carmen Hern\u00e1ndez ofta stunder av ”tomhet” i sina dagb\u00f6cker. Hon skriver ordagrant: ”Jag \u00e4r i intet”, eller ”intet i intet”. Efter att ha haft en djupt n\u00e4ra erfarenhet av Jesus, efter att ha bevittnat Guds handlande i sitt eget liv och i sina br\u00f6ders liv, efter att ha sett Guds kraft i evangelisationen, gick hon igenom perioder av ”tomhet”: Jesus, Brudgummen, tycktes ha l\u00e4mnat henne, han drog sig tillf\u00e4lligt undan och hon upplevde ”intet”. I sina anteckningar citerar hon ofta verser av Johannes av Korset och uttrycker hur ingenting i v\u00e4rlden lockar henne. Hon k\u00e4nner inget behov av att vara omgiven av m\u00e4nniskor, hennes enda tanke \u00e4r p\u00e5 Honom, p\u00e5 att vara ensam med Honom. Hon skriver: ”\u00c4ntligen, ensam med dig.” Hon vill h\u00f6ra om Honom, och d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6ljer hon st\u00e4ndigt p\u00e5varnas verksamhet, lyssnar p\u00e5 Radio Vatikanen och l\u00e4ser, om och om igen, de otaliga Teologiska b\u00f6cker som fyller hennes bibliotek.<\/p>\n

\n
\"Dagböcker<\/a><\/figure><\/div>\n

Carmen Hern\u00e1ndez visste att denna kristna initiationsv\u00e4g i Neokatekumenal Vandring inte kunde genomf\u00f6ras utan solida pelare \u2013 pelare som hon sj\u00e4lv levde efter och som hon str\u00e4vade efter att ingjuta i br\u00f6derna i gemenskaperna:<\/p>\n\n

– K\u00e4rleken och behovet av b\u00f6n: Carmen bad alla timmar i Psaltaren med \u00e4kta h\u00e4ngivenhet och gl\u00e4dje. Hon nj\u00f6t av att be, och det var hennes s\u00e4tt att helga dagen. S\u00e4rskilt \u00e4lskade hon L\u00e4sningsofficiet, som hon kallade ”Matutin”, och bad det i gryningen, eftersom hon tyckte att dess psalmer var ”mycket existentiella”. Hon hoppade aldrig \u00f6ver en timme i Tideg\u00e4rden, inte ens under resor och f\u00f6rflyttningar.<\/p>\n\n

– K\u00e4rleken till sakramenten, s\u00e4rskilt till Eukaristin, som hon deltog i varje dag, och k\u00e4rleken till Botens sakrament. Carmen \u00e4gnade m\u00e5nga \u00e5r \u00e5t att studera dessa tv\u00e5 sakrament med de b\u00e4sta katolska b\u00f6ckerna och de mest kunniga teologerna. Hon gick \u00e4ven till kristendomens hebreiska r\u00f6tter och studerade de judiska h\u00f6gtider som Jesus firade som jude och som utg\u00f6r k\u00e4llor till v\u00e5ra sakrament: den judiska p\u00e5sken (Pesach), F\u00f6rsoningsdagen (Jom Kippur) och Pingsten (Shavuot).<\/p>\n\n

– K\u00e4rleken till den Heliga Skrift, som hon k\u00e4nde till perfekt och \u00e4gnade timmar \u00e5t att l\u00e4sa och l\u00e4sa om, noggrant studerande varje vers och uppt\u00e4ckande otaliga nyanser och betydelser. Carmens Biblar \u00e4r understrukna om och om igen \u2013 det \u00e4r imponerande att se dem, s\u00e5 ”v\u00e4lanv\u00e4nda och genomarbetade” som de \u00e4r.<\/p>\n\n

– Carmen Hern\u00e1ndez var en st\u00e4ndig student av den katolska tron, med de kyrkof\u00e4derna och hela l\u00e4rans tradition. Hennes bibliotek rymmer mer \u00e4n 4 500 b\u00f6cker om religion och hundratals teologiska tidskrifter. Hon lyssnade dagligen p\u00e5 Radio Vatikanen och l\u00e4ste L\u2019Osservatore Romano,(d\u00e4r hon antingen understr\u00f6k eller klippte ut de mest intressanta artiklarna) b\u00e5de den dagliga italienska upplagan och den veckovisa p\u00e5 spanska. Hon f\u00f6ljde noggrant alla p\u00e5varnas tal, s\u00e4rskilt de fr\u00e5n den helige Johannes Paulus II och Benedikt XVI.<\/p>\n\n

Hon stod alltid vid Kiko Arg\u00fcellos sida under dessa femtio \u00e5r, uppmuntrade och hj\u00e4lpte honom i f\u00f6rberedelsen och genomf\u00f6randet av m\u00f6ten, sammankomster och retr\u00e4tter. Hon r\u00e4ttade honom ocks\u00e5 n\u00e4r hon ans\u00e5g det n\u00f6dv\u00e4ndigt, i en anda av (\u201dbroderlig tillr\u00e4ttavisning\u201d), s\u00e4rskilt f\u00f6r att han inte skulle bli h\u00f6gmodig av att se alltf\u00f6r stora framg\u00e5ngar i detta Guds verk. Hon p\u00e5minde honom om att de bara var \u201doansenliga tj\u00e4nare\u201d. Ofta f\u00f6rblev hon tyst, (s\u00e4rskilt mot slutet n\u00e4r hennes krafter minskade p\u00e5 grund av sjukdom), men hon fortsatte att uppmuntra alla s\u00e5 v\u00e4l Kiko som katekisterna och br\u00f6derna i gemenskapen. Samtidigt var hon en kvinna som talade med stor frihet.<\/p>\n

\n
\"Neokatekumenal
archimadrid.es – Luis Mill\u00e1n<\/figcaption><\/figure><\/div>\n

Hon hade en s\u00e4rskild k\u00e4rlek till de ”f\u00f6rlorade f\u00e5ren”, det vill s\u00e4ga de som led, en broder i gemenskapen som gick igenom sv\u00e5ra tider eller befann sig i en kris. Carmen ringde dem och uppmuntrade dem att \u00e5terv\u00e4nda till Jesus Kristus genom sakramenten, Ordet och b\u00f6nen, och hon uppmanade dem att be om f\u00f6rl\u00e5telse. Hon mindes och k\u00e4nde till namnen samt de familj\u00e4ra och arbetsrelaterade situationerna f\u00f6r hundratals br\u00f6der i de gemenskaper som de personligen hade katekiserat, liksom f\u00f6r de hundratals vandrande katekister i olika evangelisationsteam.<\/p>\n\n

Under sina sista \u00e5r av sjukdom fortsatte hon, s\u00e5 gott hon kunde, att f\u00f6lja den intensiva takten i den globala evangelisationen \u2013 resor, retr\u00e4tter, m\u00f6ten, platsf\u00f6r\u00e4ndringar\u2026 \u00e4ven om detta innebar mer fysiskt lidande och sm\u00e4rta. Hennes hj\u00e4rtsjukdom, h\u00f6gt blodtryck, bensm\u00e4rtor (hon hade ett s\u00e5r som inte l\u00e4kte p\u00e5 grund av d\u00e5lig cirkulation), ryggsm\u00e4rtor (hon hade brutit flera ryggkotor och led av sv\u00e5r sm\u00e4rta) samt sidosm\u00e4rtor (n\u00e5gra brutna revben efter flera fall, som trots att de l\u00e4kte, fortsatte att orsaka lidande) p\u00e5verkade henne djupt. Ofta deltog hon i m\u00f6ten genom att lyssna p\u00e5 ljudinspelningar fr\u00e5n sitt rum. Hennes bortg\u00e5ng i Madrid den 19 juli 2016 var en fridfull \u00f6verg\u00e5ng till den eviga vilan \u2013 hon ”slocknade” utan n\u00e5gon motst\u00e5nd eller uppror, utan endast med stor frid och stillhet.<\/p>\n\n

Allts\u00e5, Ers H\u00f6gv\u00f6rdighet, TROR VI OCH KONSTATERAR<\/strong> att:<\/p>\n\n

Carmen Hern\u00e1ndez har levt de kristna dygderna i heroisk grad: tro, hopp, k\u00e4rlek, klokhet, r\u00e4ttvisa, styrka, m\u00e5ttfullhet, t\u00e5lamod i lidandet, fromhet, acceptans av Guds vilja, en djup k\u00e4rlek till Kyrkan och Jesus Kristus, en stor k\u00e4rlek till b\u00f6nen och Kyrkans hierarki, samt en stor frihet i den broderliga tillr\u00e4ttavisningen. Vi anser oss ha m\u00e5nga bevis f\u00f6r detta genom hennes m\u00e5nga personliga skrifter, katekeser, brev och vittnesm\u00e5l fr\u00e5n de m\u00e5nga m\u00e4nniskor som har k\u00e4nt henne.<\/p>\n\n

– Det finns ett rykte om tecken och n\u00e5deg\u00e5vor som spridits bland Guds folk om att Carmen Hern\u00e1ndez f\u00f6rb\u00f6n hos Gud, p\u00e5 grund av de m\u00e5nga n\u00e5der och fav\u00f6rer som de har bett om och forts\u00e4tter att be om dagligen. Vi har mottagit mer \u00e4n 1 500 n\u00e5deg\u00e5vor fr\u00e5n \u00f6ver 70 olika l\u00e4nder runt om i v\u00e4rlden.<\/p>\n\n

– Ett stort antal bes\u00f6kare kommer till Carmen Hern\u00e1ndez grav (mer \u00e4n 50 000 personer fr\u00e5n cirka 70 olika l\u00e4nder runt om i v\u00e4rlden har redan varit d\u00e4r) och har l\u00e4mnat omkring 25 000 anteckningar med tacks\u00e4gelser och b\u00f6ne\u00e4mnen i kondoleansb\u00f6ckerna.<\/p>\n\n

– Tusentals troende deltar i begravnings- och gravs\u00e4ttningsm\u00e4ssor, liksom i \u00e5rsdagens m\u00e4ssor den 19 juli varje \u00e5r p\u00e5 m\u00e5nga platser runt om i v\u00e4rlden.<\/p>\n\n

-Den stora uppskattningen fr\u00e5n allm\u00e4nheten av b\u00f6ckerna med Carmen Hern\u00e1ndez skrifter eller hennes biografi, som hittills har publicerats, samt det stora andliga goda som dessa b\u00f6cker s\u00e4gs bringa.<\/p>\n\n

– Och hela denna ryktbarhet om Carmen Hern\u00e1ndez helighet, som vi har bevittnat och bekr\u00e4ftat, har uppst\u00e5tt utan n\u00e5gon s\u00e4rskild b\u00f6nelapp, webbplats eller propaganda, f\u00f6r att inte p\u00e5verka eller skapa denna helighetsryktbarhet p\u00e5 ett konstgjort s\u00e4tt.<\/p>\n\n

D\u00e4rf\u00f6r, EFTER ATT DE FEM \u00c5R som fastst\u00e4lls i de egna normerna f\u00f6r helgonf\u00f6rklaringsprocesser HAR F\u00d6RFLUTIT sedan Guds tj\u00e4nares bortg\u00e5ng:<\/p>\n\n

JAG B\u00d6R VID ERS EXCELLENS, genom denna Supplex Libellus<\/em>, att v\u00e4lvilligt \u00f6verv\u00e4ga l\u00e4mpligheten av att INLEDA PROCESSEN om livet, dygderna och ryktet om helighet hos Guds tj\u00e4narinna Mar\u00eda del Carmen Hern\u00e1ndez Barrera, som avled i ert \u00c4rkestift den 19 juli 2016.<\/p>\n\n

Det \u00e4r en n\u00e5d jag \u00f6nskar erh\u00e5lla fr\u00e5n Ers Excellens, som m\u00e5 Gud bevara i m\u00e5nga \u00e5r.<\/p>\n\n

Friden<\/p>\n\n

Carlos Metola G\u00f3mez<\/strong>
Postulator f\u00f6r den diocesana fasen<\/em><\/h5>\n\n
<\/div>\n\n

ANEX<\/strong><\/p>\n\n

Enligt artikel 37 i instruktionen Sanctorum Mater<\/em> bifogar jag f\u00f6ljande dokument till denna ans\u00f6kan:<\/p>\n\n

    \n
  1. Mitt fullmakt som postulator f\u00f6r \u00e4rendet;<\/li>\n\n\n\n
  2. En biografi \u00f6ver Guds tj\u00e4narinna Mar\u00eda del Carmen Hern\u00e1ndez Barrera;<\/li>\n\n\n\n
  3. De autentiska exemplaren i dubbel upps\u00e4ttning av Guds tj\u00e4narinnas publikationer; vissa \u00e4r redan offentliggjorda texter, medan andra \u00e4r opublicerade dokument utgivna ”<\/em>pro manuscripto”<\/em> f\u00f6r internt bruk av kateketarna inom Neokatekumenala Vandringen.<\/li>\n\n\n\n
  4. En f\u00f6rteckning \u00f6ver vittnen som kan bidra till att klarl\u00e4gga sanningen om Guds tj\u00e4narinnas liv, dygder och helgonrykte.<\/li>\n<\/ol>\n\n
    <\/div>\n\n
    \n\n
    <\/div>\n\n

    [1] Den Apostoliska Konstitutionen ”Humanae Salutis”, 3. 25 december 1961.<\/p>\n\n

    [2] Allm\u00e4n audiens av p\u00e5ven Paulus VI, 8 maj 1974, Vatikanstaden.<\/p>\n\n

    [3] Brev ”Ogniqualvolta” till Mons. Paul Josef Cordes, den 30 augusti 1990.<\/p>\n\n

    [4] Cf. Luk 17,10.<\/p>\n\n

    [5] Salomos Odor, 24.<\/p>\n\n

    [6] Cf. 2 Kor 11,28.<\/p>\n\n

    [7] Cf. Matt 8,20<\/p>\n\n

    [8] Cf. Matt 28,20.<\/p>\n\n

    <\/div>\n\n
    \n\n
    <\/div>\n
    \n
    \"\"
    archimaddrid.es – Luis Mill\u00e1n<\/figcaption><\/figure><\/div>\n
    <\/div>\n\n

    SYMFONISKT POEM AQUED\u00c1<\/h4>\n\n
    <\/div>\n\n

    Vi ska lyssna p\u00e5 ett symfoniskt poem med titeln ”Aqued\u00e1”<\/strong>. Ordet Aqued\u00e1 \u00e4r ett hebreiskt ord som betyder ”Bind mig” och f\u00f6rekommer i Targum Neofiti<\/em>, en hebreisk kommentar som hittades i ett bibliotek i Rom d\u00e4r man evangeliserade de hebreiska folken. Och i detta targum<\/em> finns \u00f6vers\u00e4ttningen av passagen om Abraham som beskriver Isaks offer och l\u00e4gger till vad en \u00e4ngel s\u00e4ger till honom: \u00abKom och se tron p\u00e5 jorden: fadern som offrar sin ende son, och den \u00e4lskade sonen som offrar sitt liv\u00bb.<\/p>\n\n

    Jag har tonsatt denna text som handlar om Isak, en bild av Kristi \u00f6dmjukhet, som i egenskap av Guds Son \u00f6dmjukade sig sj\u00e4lv och blev synd f\u00f6r oss. Stycket speglar \u00f6gonblicket d\u00e5 Abraham skulle offra sin son och stirrade p\u00e5 honom och lade honom p\u00e5 veden. Och n\u00e4r han \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att d\u00f6da honom s\u00e4ger Isak till honom: \u201dBind mig, bind mig h\u00e5rt, fader, s\u00e5 att jag inte av r\u00e4dsla mots\u00e4tter mig, och ditt offer blir ogiltigt och vi b\u00e5da blir f\u00f6rkastade\u201d.<\/p>\n\n

    \n
    \"Neokatekumenal<\/figure>\n\n\n
    \"Neokatekumenal<\/figure>\n\n\n
    \"Neokatekumenal
    archimadrid.es – Luis Mill\u00e1n<\/figcaption><\/figure><\/figure>\n\n
    <\/div>\n\n

    Enligt ritualen i templet m\u00e5ste n\u00e4mligen det lamm som skulle offras vara mycket tamt. Det var d\u00e4rf\u00f6r man letade efter ett tacka bland alla tackor – som \u00e4r en bild av den obefl\u00e4ckade jungfrun – ett tacka som var s\u00e5 tam att den hade en liten lamm som inte sparkade n\u00e4r den bands, f\u00f6r om den r\u00f6r sig och sparkar \u00e4r offret ogiltigt. Detta finns i Talmud, i den rabbinska traditionen, som f\u00f6reb\u00e5dar v\u00e5r Herre Jesu Kristi \u00f6dmjukhet, eftersom Isak \u00e4r en bild av Kristus.<\/p>\n\n

    Carmen sa ofta att hon levde Abrahams erfarenhet i sitt eget k\u00f6tt: l\u00f6ftet om att bli mission\u00e4r f\u00f6ljde henne genom hela barndomen och ungdomen, fram till vistelsen i Barcelona, som f\u00f6r henne innebar bestigningen av Moriahberget. Precis som Abraham tog Isak till Moriahberget f\u00f6r att offra, kommer Carmen att offra \u201dsin Isak\u201d, det vill s\u00e4ga sin egen kallelse, sitt mission\u00e4rslivsprojekt, sin \u00f6nskan att \u00e5ka p\u00e5 mission.<\/p>\n\n

    Carmen ber\u00e4ttade att det var d\u00e5 hon genomgick sitt livs sv\u00e5raste pr\u00f6vning och sj\u00f6nk ner i djupet, men att det samtidigt var d\u00e4r hon s\u00e5g Guds ansikte, Uppst\u00e5ndelsen och det Eviga Livet.<\/p>\n\n

    <\/div>\n\n

    SYMFONISKT POEM ”D\u00d6TTRAR AV JERUSALEM”<\/h4>\n\n
    <\/div>\n\n

    Den andra musikaliska poem har titeln \u201dD\u00f6ttrar av Jerusalem<\/strong>\u201d, som ocks\u00e5 tar oss till Israel. Det som ber\u00f6rde Carmen mest med Jerusalem var \u00e5synen fr\u00e5n Olivberget av Kristi kors som reste sig. Jag har f\u00f6rs\u00f6kt att tons\u00e4tta ett utdrag ur Passionen enligt Lukas. Kristus har utsatts f\u00f6r en tortyr som det enligt Cicero aldrig har funnits n\u00e5gon st\u00f6rre tortyr i v\u00e4rlden: korsets tortyr.<\/p>\n\n

    F\u00f6rest\u00e4ll er Jesus Kristus g\u00e5 genom Jerusalem med korset p\u00e5 ryggen, hela kroppen svullen av de slag han f\u00e5tt med det romerska flagellumet. P\u00e5 Turinsvepningen kan man se m\u00e4rkena efter de piskrapp som Jesus Kristus hade f\u00e5tt, och som fick hela hans kropp att sv\u00e4lla. N\u00e4r man s\u00e5g Kristus p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet s\u00e5g han verkligen ut som ett monster, full av blod. V\u00e5r Herre Jesus s\u00e5g ut p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att n\u00e4r han passerade l\u00e4ngs en gata var det n\u00e5gra kvinnor som, n\u00e4r de s\u00e5g honom, b\u00f6rjade skrika som de g\u00f6r i \u00f6sterlandet. Jesus stannade och sade till dem: ”Jerusalems d\u00f6ttrar, gr\u00e5t inte \u00f6ver mig, gr\u00e5t \u00f6ver er sj\u00e4lva och era barn. Ty om man g\u00f6r s\u00e5 med den gr\u00f6na tr\u00e4det, vad skall d\u00e5 inte ske med det f\u00f6rtorkade?”<\/p>\n\n

    Dessa ord i evangeliet \u00e4r fruktansv\u00e4rda: \u201dom man g\u00f6r s\u00e5 med den gr\u00f6na tr\u00e4det\u201d; om detta g\u00f6rs med de oskyldiga, vad kommer d\u00e5 inte att g\u00f6ras med de verkligt skyldiga, det vill s\u00e4ga oss? Vad menar Jesus Kristus med detta? Att han inte har n\u00e5got annat val \u00e4n att g\u00e5 och r\u00e4dda hela m\u00e4nskligheten, oss alla, fr\u00e5n totalt lidande, fr\u00e5n helvetet, fr\u00e5n det som dj\u00e4vulen hade f\u00f6rberett f\u00f6r den torra tr\u00e4det som \u00e4r vi. Detta evangeliets ord, s\u00e5 djupt, s\u00e5 imponerande, som ger mening \u00e5t v\u00e5r Herre Jesu Kristi lidande och d\u00f6d, \u00e4r vad vi skall f\u00e5 h\u00f6ra. Jag har f\u00f6rs\u00f6kt att tons\u00e4tta det lite grann och hoppas att det kan hj\u00e4lpa er.<\/p>\n

    \n
    \"Neokatekumenal<\/figure><\/div>\n
    <\/div>\n\n
    Neokatekumenala Vandringens Symfoniorkester och K\u00f6r best\u00e5r av l\u00e4rare och musiker som tillh\u00f6r Neokatekumenala Vandringen.<\/h5>\n\n

    Idag \u00e4r de n\u00e4rvarande:<\/p>\n\n