Ni har tänt evangeliets eld där den verkade ha slocknat.
Påve Leo XIV



Påven Leo XIV träffar 1 000 vandrande kateketer från Neokatekumenala Vandringen
I morse, den 19 januari 2026, har den Helige Fadern Leo XIV i Benediktionssalen tagit emot över 1 000 vandrande kateketer, ansvariga för den Neokatekumenala Vandringen i 138 länder på fem kontinenter.
I slutet av ett möte som hölls på centret ”Siervo de Yahvé” i Porto San Giorgio, under ledning av det team som ansvarar för Vandringen på global nivå, Kiko Argüello, fader Mario Pezzi och María Ascensión Romero, samlades de i Rom för sitt första möte med påven Leo XIV.
Under samvaron, som äger rum varje år sedan Vandringen startade, har man delat med sig av erfarenheterna från det evangeliseringsarbete som Vandringen bedriver i mer än 6.200 församlingar i 1.408 stift världen över för att främja kristen initiering, ett hjälpmedel för biskopar och präster i olika länder i deras arbete med att förkunna evangeliet i dagens värld.
Vid mötet och audiencen med den Helige Fadern närvarade även de 115 rektorerna för de Biskopsstiftens Missionärs Prästseminarium som Vandringen har hjälpt till att öppna i lika många stift, liksom ytterligare ett hundratal utbildare.
Genom olika erfarenheter på olika kontinenter har man kunnat konstatera den svåra situation som kyrkan idag befinner sig i när den ska utföra sitt uppdrag. I detta globala sammanhang har det tydligt framgått att den Neokatekumenala Vandringen är kallad att bidra till fred och enighet mellan människor, genom att föra fram det kristna budskapets hopp, kerygmat, och bilda kristna gemenskaper som kan ge denna generation tecken på tro, kärlek och enhet.
Påvens ankomst och utgång har åtföljts av stora och glada applåder och sånger av Kiko Argüello som hela församlingen har sjungit med entusiasm.
Kiko har skänkt den Helige Fadern en kopia av ikonen Den Gode Herden, som han själv målade 1982, och samtidigt, eftersom påven har planerat ett besök i Spanien under de kommande månaderna, en publikation om Domkyrkan i Madrid, Nuestra Señora de la Almudena, där Kiko 2004 målade den mystiska kronan och fönsterrutorna i absiden.



Påven Leo har riktat följande ord till de närvarande:
Jag vill uttrycka min tacksamhet till de familjer som, genom att ta emot Andens inre drivkraft, lämnar tryggheten i det vanliga livet och ger sig iväg på mission, även till avlägsna och svåra områden, med den enda önskan att förkunna evangeliet och vittna om Guds kärlek.
De vandrande team, som består av familjer, kateketer och präster, deltar i hela kyrkans evangeliseringsmission och… bidrar till att ”väcka” tron hos icke-kristna som aldrig har hört talas om Jesus Kristus.
Att leva upplevelsen av den Neokatekumenala Vandringen och fullfölja missionen kräver också, från er sida, en inre vaksamhet och en klok kritisk förmåga, för att kunna urskilja vissa risker som alltid hotar det andliga och kyrkliga livet.
De karismatiska gåvor ställs alltid i Guds Rikes och Kristi enda Kyrkas tjänst, där ingen av Guds gåvor är viktigare än någon annan.
Det goda ni gör är mycket, för syftet är att låta människor lära känna Kristus.
Fortsätt framåt i glädje och ödmjukhet, utan att tappa modet, som byggare och vittnen till gemenskap.
Kära vänner, jag tackar er för ert engagemang, för ert glada vittnesbörd och för den tjänst ni utför i Kyrkan och i världen. Jag uppmuntrar er att fortsätta med entusiasm och välsignar er, samtidigt som jag åkallar Jungfru Marias förbön för att hon må följa och beskydda er. Tack!




AUDIENCE MED ANSVARIGA FÖR DEN NEOKATEKUMENALA VANDRINGEN
Aula della Benedizione
Måndag den 19 januari 2026
I Faderns och Sonens och den Heliga Andes namn
Friden vore med er!
Kära bröder och systrar, god dag och välkomna!
Det gläder mig att få möta er i så stort antal. Jag hälsar medlemmarna i det internationella teamet för den Neokatekumenala Vandringen, Kiko Argüello, María Ascensión Romero och fader Mario Pezzi, liksom de biskopar och präster som följer dem.
En särskild tanke går till familjerna som är här närvarande, ett uttryck för er missionerande längtan och för den önskan som alltid måste prägla hela Kyrkan: att förkunna evangeliet för hela världen, så att alla kan lära känna Kristus.
Samma längtan har alltid burit och fortsätter att nära den Neokatekumenala Vandringens liv, dess karisma och de verk av evangelisation och katekes som utgör ett värdefullt bidrag till Kyrkans liv. Till alla, särskilt till dem som har fjärmat sig eller vars tro har försvagats, erbjuder ni möjligheten till en andlig vandring som gör det möjligt att på nytt upptäcka dopets mening, så att de kan erkänna den nådegåva de har tagit emot och därigenom kallelsen att vara Herrens lärjungar och hans vittnen i världen.
Burna av denna ande har ni tänt evangeliets eld där den tycktes slockna och har följt många människor och kristna gemenskaper, väckt dem till trons glädje, hjälpt dem att återupptäcka skönheten i att lära känna Jesus och främjat deras andliga tillväxt och deras engagemang i vittnesbördet.
Särskilt vill jag, förutom formatorerna och kateketterna, uttrycka min tacksamhet till de familjer som, genom att ta emot Andens inre impuls, lämnar den vardagliga tillvarons trygghet och ger sig ut på mission, även till avlägsna och svåra områden, med det enda önskemålet att förkunna evangeliet och vara vittnen om Guds kärlek. På så sätt deltar de itinererande teamen, som består av familjer, kateketter och präster, i hela Kyrkans evangeliserande uppdrag och bidrar, som påven Franciskus uttryckte det, till att ”väcka” tron hos de ”icke-kristna som aldrig har hört talas om Jesus Kristus”, men också hos många döpta som, trots att de är kristna, ”har glömt […] vem Jesus Kristus är” (Tal till medlemmarna i den Neokatekumenala Vandringen, 6 mars 2015).
Att leva erfarenheten av den Neokatekumenala Vandringen och föra dess mission vidare kräver också från er sida en inre vaksamhet och en klok kritisk förmåga, för att urskilja vissa risker som alltid lurar i det andliga och kyrkliga livet.
Ni föreslår alla en väg till återupptäckten av dopet, och detta sakrament, som vi vet, förenar oss med Kristus och gör oss till levande medlemmar av hans kropp, hans enda folk, hans enda familj. Vi måste alltid komma ihåg att vi är Kyrkan och att om Anden ger varje person en särskild gåva, så ges den – som aposteln Paulus påminner oss om – ”till allas bästa” (1 Kor 12:7) och därmed till Kyrkans själva uppdrag. Karismorna måste alltid stå i Guds rikes och Kristi enda kyrkas tjänst, där ingen Guds gåva är viktigare än någon annan – utom kärleken, som fullkomnar och harmoniserar allt – och ingen tjänst får bli en anledning att känna sig överlägsen sina bröder och systrar och utesluta dem som tänker annorlunda.
Därför uppmanar jag också er, som har mött Herren och följer honom på den Neokatekumenala Vandringen, att vara vittnen till denna enhet. Er mission är speciell, men inte exklusiv; er karisma är specifik, men bär frukt i gemenskap med de andra gåvor som finns i Kyrkans liv; det goda ni gör är stort, men syftet är att låta människor lära känna Kristus, alltid med respekt för varje persons livsväg och samvete.
Som väktare av denna enhet i Anden uppmanar jag er att leva er andlighet utan att någonsin skilja er från resten av kyrkans kropp, som en levande del av den ordinarie pastorala verksamheten i församlingarna och deras olika verkligheter, i full gemenskap med bröderna och särskilt med prästerna och biskoparna. Fortsätt framåt i glädje och ödmjukhet, utan att isolera er, som byggare och vittnen till gemenskap.
Kyrkan följer er, stöder er och är tacksam för det ni gör. Samtidigt påminner den alla om att ”där Herrens Ande är, där är frihet” (2 Kor 3:17). Därför måste förkunnelsen av evangeliet, katekesundervisningen och de olika formerna av pastoral verksamhet alltid vara fria från tvång, stelhet och moralism, så att de inte väcker känslor av skuld och rädsla i stället för inre befrielse.
Minna kära, jag tackar er för ert engagemang, ert glada vittnesbörd och för den tjänst ni utför i Kyrkan och i världen. Jag uppmuntrar er att fortsätta med entusiasm och välsignar er, samtidigt som jag ber Jungfru Maria att förmedla sin förbön för er, så att hon må följa och beskydda er. Tack!
