Carmen Hernández

24:e november 1930, † Madrid, 19:e juli 2016

Carmen var, tillsammans med Kiko, initiativtagare till Vandringen. Hon föddes i Ólvega (Soria, Spanien) den 24 november 1930. Hon var den femte av nio syskon – fyra bröder och fem systrar – och sin barndom tillbringade hon i Tudela (Navarra, Spanien).

I Tudela studerade hon i Mariasällskapet och hade kontakt med Jesuiternas Sällskap. Hon påverkades av den helige Franciskus Xaviers missionära anda och kände redan i mycket unga år kallelsen att åka på mission till Indien. På faderns begäran började hon 1948 studera kemi i Madrid, där hon tog examen med högsta betyg år 1954.

Under en tid arbetade hon tillsammans med sin far inom livsmedelsindustrin i en fabrik som familjen ägde i Andújar (Jaén), men hon beslöt sig för att lämna det för att flytta till Javier, där hon anslöt sig till ett nytt missionsinstitut; Kristus Jesus’ Missionssystrar. Efter sitt novitiat studerade hon teologi vid det teologiska institutet för religiös utbildning i Valencia. År 1960 blev hon destinerad till Indien. För denna mission var hon tvungen att förbereda sig i London (vid den tiden tillhörde det asiatiska landet det Brittiska Samväldet), där hon stannade ett år. Under den tiden skedde en ändring i målsättningen inom Kristus Jesus Missionärerna vilket begränsade hennes möjlighet att bege sig i mission så hon återvände från London till Barcelona. Där träffade hon prästen Pedro Farnés Scherer, som just hade avslutat sina studier vid Institut de Liturgie i Paris, strax innan Vatikankonciliet II och som efter det tog aktiv del i konciliet för dess förverkligande.

I sin undervisning förevisade prästen Farnés källorna till eukaristin som härleds från påsken och en förnyad ecklesiologi som presenterade kyrkan som nationernas ljus. Carmens nära kontakt med författarna till denna konciliära förnyelse fick senare en stor betydelse i utformningen av katekeserna för den neokatekumenala vandringen.

Från mitten av år 1963 till mitten av 1964 reste Carmen runt i det Heliga Landet med sin bibel och besökte de Heliga Platserna. När hon återvände till Madrid började hon arbeta i barackområdet i stadens utkanter och planerade att åka som missionär tillsammans med andra celibatära lekmän till Bolivien. Men i barackområdet träffade hon Kiko Argüello som bodde i ett kyffe i Palomeras Altas och det fick henne att stanna i samma område.Mitt ibland de fattiga upptäckte de båda kraften i påskmysteriet och förkunnelsen av Kerygma (den goda nyheten om Kristus död och uppståndelse) och såg den första kommuniteten födas. Tack vare att den dåvarande ärkebiskopen i Madrid, Monsignor Casimiro Morcillo bekräftade denna nya verklighet samarbetar Carmen med Kiko för att utföra uppgiften med att förnya kyrkan i församlingarna – först i Madrid, sedan i Rom och därefter i andra städer och länder.

Carmen Hernández dog den 19 juli 2016 i Madrid. Vid hennes begravning, som leddes av Madrids ärkebiskop Carlos Osoro Sierra med tusentals besökare, betonade f. Mario Pezzi att med Vandringen är ”det första gången i historien som en kyrklig realitet grundats av en man och en kvinna som har samarbetat i över 50 år”. Påven sände också ett meddelande där han tillkännagav ”att han mottagit med rörelse” nyheten om Carmens död och betonade ”hennes långa liv präglat av hennes kärlek till Jesus och hennes stora missionsiver. Jag tackar Herren för denna kvinnas vittnesmål som var besjälad av en uppriktig kärlek till kyrkan och som har arbetat hela sitt liv med att förkunna den Goda Nyheten överallt, även på de mest avlägsna platserna, utan att glömma de mest utstötta människorna”, skrev påven Franciscus.